Dutch, born circa 1465-1529,South Netherlandish painter. He probably came into contact with Simon Marmion, the renowned painter and book illuminator from Valenciennes, via Jacquemart Pilavaine, a publisher and illuminator in his native Bergen. Provoost married Marmion's widow, Jeanne de Quaroube, before 1491, and it is thus assumed that Marmion was his teacher. In 1493 Provoost moved to Antwerp, a promising town for artists, where he registered as a master in the Guild of St Luke, but in 1494 he travelled to Bruges. He became a citizen there and soon played an important part in the painters' guild. In 1506 Maximiliaen Frans (1490-1547) was his pupil. Provoost received commissions for decorative work from the town council and church authorities in 1509, 1513 and 1520, the year of the Triumphal Entry of Charles V into Bruges, for which he worked on the decorations. He returned to Antwerp the same year to meet Albrecht Derer, who may have drawn his portrait. Derer visited Bruges in April 1521 and was Provoost's guest. Of Jan Provoost's children, Adriaen Provoost (b 1508) became a painter and Thomas Provoost a glassmaker, both active in Bruges. Jan Provoost's time as a pupil in a northern French miniaturist's workshop was of decisive influence on his later oeuvre. His work radiates assurance, with its precise drawing, restrained expression and airy landscapes, and he was successful in Bruges, where there was little competition after Hans Memling's death in 1494.   Related Paintings of Jan provoost :. | Madonna and Child with two angels | The Coronation of the Virgin | Crucifixion | Christian Allegory | Christian Allegory |
Related Artists:
John Currey Marin
American artist , b.1870 d.1953
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Sir Lawrence Alma-Tadema,OM.RA,RWS
1836-1912